dags å skriva nå..

Oliwer sover och Adam är på träning. Själv sitter jag och kollar på nybyggarna. Jag tycker det är ett riktigt bra program. Alla är värda ett hem och det är viktigt att få känna att man kan något och är värd något. Jag hoppas att de klarar av att vända sina liv. Men det går inte att förstå hur svårt det måste vara.

Apropå ingenting så var jag i Östersund föra veckan. Och på söndag kommer pappa, Hans och David hit. Jag är så glad att vi har flyttat hit för det är så mycket lättare att träffa min familj och mina vänner i Östersund! Pernilla var också där förra veckan, min älskade Pärla! Vad jag saknar henne. Men ibland går livet åt olika håll fast man är bästa vänner, men det som är så bra är att även om man inte ses så ofta så vet man ändå att dom finns därute och alltid ställer upp när man behöver dom. Och när man ses så blir man sååå glad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0