Anna

I söndags var vi på skansen. Känslan av att se Oliwers lycka när han sprang fram till en bur med någon slags apor är obeskrivlig! Det finns ingenting bättre än att se honom lycklig! Jag älskar att få vara med första gången han upplever allting som är bra och roligt! Tyvärr kommer det ju också komma massa första besvikelser och första sorger, men det tar vi då...
Just nu njuter jag bara av att se hur oförstörd han är och hur underbart han tycker livet är. Han ser det roliga i (nästan) allt som sker och allt man gör. Jag hoppas för allt i världen att han alltid kommer fortsätta vara så glad och positiv!